Gräsänka.
Ja.
Ändå stolt över mig själv som fick barnen i säng utan vidare problem.
Läsning.
Borstning.
.
Elvira heter numera Lisa.
Hon blir förnärmad om vi kallar henne något annat.
Barnen åkte även iväg en sväng på deras flygande matta, så jag fick en lugn stund.
.
Elvira tog också cykeln till den kungliga balen.
Hon kämpade ett tag men till sist kom hon ändå fram.
Hon skulle dansa med prinsen.
.
Nu ska jag antingen se på Vänner eller någon 1800-tals film från min gedigna samling.
Men jag vill egentligen se en rolig film.
Jag behöver skratta sådär från maggropen.
Så att man viker sig.
Ibland så räcker det att tänka på Gottfried i Farmen.
Eller iallafall hur O berättade om Gottfried i Farmen.
Men idag hjälper inte ens det.
Jag får nöja mig med småfnitter ett tag till.
Plötsligt händer det.
.
Nu..farväl..
Alanis har orden
Låttexter är det bästa jag vet.
När de beskriver det som man själv inte har lyckats beskriva.
Eller kanske beskriver det exakt så som man själv beskrivit det, men därmed bereder en känsla av att inte vara ensam.
Idag får Alanis representera mig.
You cry you learn, you lose you learn
You bleed you learn, you scream you learn
You grieve you learn, you choke you learn
You laugh you learn, you choose you learn
You pray you learn, you ask you learn
You live you learn
.
För övrigt.
Barnvakt.
Tänkt middag på restaurang blir fredagsmys på tu man hand.
Vin.
Oliver. Ett måste.
.
Ja.
Kanske ett lyckat recept.
Vi får se.
.
.
Jag är så trött.
När slutar man vara trött som heltidsarbetande?
Eller kommer man vara så här trött för alltid, från och med nu?
Isåfall börjar jag fundera på om inte kvinnor gick på en nit som tog upp kvinnokampen och försökte utplåna hemmafruidealet.
Det var ju skitbra att karlslokarna gick till jobbet och slet ut sig (och tog alla hjärtinfarkter), medan vi kunde vara hemma och lata oss och ägna vår fritid åt symöten och skönhetsvård. Läsa en god bok emellan varven. Varför fick vi för oss att överge denna fantastiska livsstil?
.
Ha en fin helg alla.
För övrigt så har jag haft en bra vecka, rent jobbmässigt.
Shit vad jag lär mig mycket.
Av allt och alla.
.
Puss och kram
Lär av livet
Hemma.
Iförd mjukisdress och med idominsalva på mina spruckna läppar (och däromkring), tänker jag på livet.
Och hoppas att jag lär mig av det.
Men jag vet inte.
.
Alla dessa små stormar i vattenglas som uppehåller oss små, små människor.
Som egentligen inte betyder någonting.
För snart är vi döda.
Och jorden kommer gå under.
.
Och våra patetiska små strider.
Som än dock kan ta så mycket energi.
Riktig energi.
Riktiga strider.
.
Men ändå.
Stormar i vattenglas.
.
.
Nåja.
Lev och lär.
Det värsta som kan hända är väl att man blir ensam och bitter och stör sig på ungdomen.
Och även ett sådant öde skall väl kunna genomlidas.
Dessutom är ett sådant öde endast ytterligare en storm i ett vattenglas.
Storm som storm.
Vattenglas som vattenglas.
.
Ingenting betyder mer än någonting annat.
Lasternas summa är konstant.
.
LIVET.
.
Alfons
Två trötta tjejer och en trött tant ser på Alfons.
Tanten har såklart börjat böla en gång.
Av rördhet när Mollgan avlägsnar sig och blir ersatt av en riktig pojke.
Man bara.
Skärp dig Linnea.
.
Åh vad jag varit med om spännande saker idag.
..
Jag har även tagit med mig en yogamatta till jobbet och tänkte yoga på luncherna.
Typ fem minuter.
Vi får väl se hur det går med den saken.
.
Puss och hej.
Leverpastej.
Hur gör djur?
Alltså fan.
Hur ska jag lyckas pussla ihop mitt liv som heltidsarbetande?
Jag fattar inte hur folk gör.
Okej att detta är andra dagen.
Alla nya intryck. All information. Alla relationer och grupprocesser gör mig naturligtvis extra utmattad.
Jobbet är i mina tankar hela tiden just nu. Så kommer det naturligtvis (hoppas jag) inte att vara sedan.
Om ett tag kommer jag komma in i det mer.
Men ändå.
Hur gör folk/ni?
Jag träffar mina barn 2-3 timmar per dag.
Två av de timmarna tar jag på eller av barn, äter mat eller utför andra pliktfulla göromål.
Och mitt eget tålamod är värt vatten.
Jag vet att mina barn självklart behöver mer av min bekräftelse än de gjort innan.
Och jag vet också att jag har färre förutsättningar för att ge dem det de behöver.
Elvira stod och drog i min ena arm och ville läsa barbietidning, Iris drog i andra armen och ville se på Alfons.
Jag stod i mitten, som i trans, stängde av öronen.
Kände bara " Jag klarar inte det här".
Jag var en sekund från att falla ihop i en liten hög på golvet.
Som en liten ynklig, ynklig pöl.
Jag kan inte ge dem det de behöver.
Jag kommer bli världens sämsta mama.
.
Nu somnade barnen precis.
NU skulle jag vilja yoga lite.
Bada.
Lägga mig med laptopen i sängen och titta på "Kaka på kaka" eller Soran Ismailklipp från youtube. (Men den är sönder så jag får sitta här i hallen)
Jag behöver också städa.
Ta fram kläder till imorgon.
Betala räkningar.
.
Men klockan är snart halv nio.
Jag kommer fan inte hinna någonting.
Ingenting.
.
Jag kommer också bli världens sämsta fru (inte för att jag varit så vidare exemplarisk i tidigare skeden men ändå).
.
Och världens sämsta vän.
.
Liksom.
Hur gör man?
Lär mig!!!
.
En annan pinsam sak är ju att jag fått panik över alla rynkor jag kommer få av att jobba.
Därför har jag lagt en fuktgörande mask.
Jag skäms därför också över min egen ytlighet som människa.
.
För övrigt trivs jag på jobbet.
Jag tror aldrig att man kan ha tråkigt där.
Tiden går fort som fasen.
Det gillar jag.
.
Puss och hej.
Alla mina idoler och fina medmänniskor som tampas med vardagslivets små motgångar.
NI är fantastiska.
.
Speciellt alla ensamstående.
My God.
Heja er.
Förlåt..
Alltså.
Vilken dålig bloggerska jag är nu för tiden.
Jag förstår hur traumatiskt det måste vara för er alla och hur futtiga era liv måste te sig utan mina inlägg.
Det kan tyvärr inte hjälpas.
Jag har, hur underligt det än må låta, lite andra prioriteringar i mitt liv för tillfället.
Och blogginspirationen blir lidande.
.
Och jag tror ju inte på det där att krysta fram inlägg.
.
Ser jag sanningen i vitögat så inser jag också att det finns en risk att jag som heltidsarbetande tvåbarnsmor även i framtiden kommer ha andra prioriteringar än just bloggen.
Jag kommer kanske vara så stressad och utbränd att jag inte kommer tycka någonting mer i mitt liv.
.
Det är inte alls säkert, men kanske blir det lite mindre av bloggandet för min del.
.
Men vi hörs naturligtvis när jag orkar. Förmodligen mest sannolikt när jag blivit upphettad av ilska mot något fenomen.
.
Hmm.
Ja. Vad händer mer i mitt liv.
På fredag examen. Fest.
Jag känner en viss förkylning smyga bakom öronen men jag kommer naturligtvi inte släppa in honom.
Han kan, för att använda en mildare vokabulär, hoppa upp i sitt eget arsle och dö.
.
Jag har också fått en viss renässanskänsla angående min kärlek och fascination av GES.
Herre jävlar vad bra.
De har ju allt.
Förr var det Strömstedt som låg mig varmast om hjärtat.
Men nu vet jag inte. Han är lite väl våpig i sina texter.
Nu är det kanske mer Orup egentligen som ligger bäst till.
Inte minst tack vare textraden "Så du mönstra'på en båt och knullade dig ner till Amsterdam". (för visst skrev de väl låtarna de sjöng men slog ihop sig för att få större publik och håva in mer stålars?)
.
Nåja älskade medmänniskor.
Ta hand om er.
.
Pussar
Mitt nyårslöfte..
..är ju givet.
Min plan är ju att transformeras till Janne "Loffe" Carlsson.
Jag lovar vid allt heligt att varje kväll säga till min spegelbild:
En sådan vacker människa, hon har verkligen fått allt.
.
Alla människor behöver höra dessa ord någon gång per dag.
Det har Janne förstått.
Och nu även jag.
.
Så ska jag även bli snällare mot Moder Jord och hoppas att detta gäller även er.
.
Gott Nytt År
Alla mina kära bloggläsare.
Åh, min älskade..
..kusin har fått en son.
Det är så fantastiskt..
Jag känner det som att jag blivit moster.
Ooch en gosse i familjen, det är det sannerligen inte gott om...
.
Åh.
Igår hade vi julfirande nummer ett.
Idag nummer två.
Det är så fantastiskt..
Jag känner det som att jag blivit moster.
Ooch en gosse i familjen, det är det sannerligen inte gott om...
.
Åh.
Igår hade vi julfirande nummer ett.
Idag nummer två.
Status - trött
Sitter i sängen ensam hemma.
Hör endast ljudet av diskmaskinen som jag nyss satte igång.
Jag åt två löskokta ägg till frukost.
Och en honungsmacka.
Kändes fint att äta frukost själv i lugn och ro.
Men jag är trött som fan.
Var vaken mellan 3 och 6 inatt.
Liksom VARFÖR får jag för mig att vara det?
Så korkat av mig själv.
Jag ligger där och filosoferar och spekulerar om livet.
Och stör mig på att jag inte riktigt känns avspänd i ansiktet och att det kommer ge mig rynkor.
.
Jag somnade dock vid 6 där, när F hade gått till jobbet.
Jag drömde att jag hade en dejt med en man som visste att jag var gift.
Jag stod och väntade uppe i trappuppgången.)
När han kom så svansade jag ner och låtsades att jag hade glömt att han skulle komma trots att jag stått och väntat.
Han kom hem till mig och var typ 17 år.
Han hade dock skägg (såklart att jag har vett att inte göra mig själv besviken i drömmen)
Och jag bara, ja, du vet ju att jag är gift så vad är det du vill, egentligen????
Och så visade det sig att han ville ge mig ett uppdrag som privatdetektiv.
Jag kan eventuellt ha tittat på för mycket Snoken.
.
För övrigt kom F och lade sig innan jag hunnit somna igår.
Sensation att han kunde slita sig från tv-spelet.
Jag tror det är bra att gå och lägga sig tillsammans.
Då kan man somna hand i hand och med ansiktena tätt mot varandra. Det gillar jag. Somnar som en stock.
.
Nu ska jag alldeles strax packa ihop och ge mig av mot anhalt nummer ett, min mor och far.
Imorgon ska vi till svärmor.
Och på julafton blir det moster.
.
GOD JUL på er alla älskade bloggläsare.
The girl with the dragon tattoo, check.
Vi var på bio nyss.
Filmen var bra på många sätt.
Blev inte uttråkad.
Men naturligtvis gick den inte upp emot den svenska.
Och Lisbeth. Hon var superbra och fin men jag fick inte samma känsla för henne som jag fick för Noomi.
Inte samma känsla av psykisk stördhet, vilket var den känslan jag uppskattade mest med föregångaren.
Inte samma känsla i hjärtat att man är med LIsbeth. att man förlåter henne vad som helst. att man vill älska henne till döds.
.
och så var hon sexigare på ett Hollywoddsätt i denna filmen.
Jag tycte ju att svenska Lisbeth var het som få, jag blev nästan lite kär.
Men för Roony (stavas?).
Nothing.
.
Felix tyckte ju naturligtvis att denna versionen var mycket sexigare.
Så typiskt män.
De har ingen riktig känsla för stil.
Daniel dock var ju het och bra.
Fast fan.
Jag tror bannemig att Mikael slog honom också (patriot - javisst).
.
Ja.
Nu ska jag snart sova.
Inga barn hemma.
Bara jag och min tv-spelande man.
Jag ska sova åtta timmar, minst.
.
Puss och god natt.
Hej, hallå dagboken.
Åh, snart ska jag sova.
Innan tio iallafall.
Sov i GBG inatt.
Och idag var det trevligare att komma hem till både man och barn än vad jag kunnat tänka mig.
Det ser jag som mycket positivt.
Imorgon ska vi också vårda kärlek.
Bio.
Utan hångel dock.
Girl with the dragon tattoo.
Den hånglar man inte till.
Såklart.
Disrespect.
.
Jag hoppas på det bästa vad gäller kärleksvårdande dock.
.
För övrigt togs denna bild av mig för någon timme sedan.
Det är naturligtvis ALDRIG okej med en sådan krokrygg.
Jag som tror att jag är så rak och stolt så har jag egentligen höknacke ala Ringaren i Notre - dame.
Nu är det slut med det.
.
.
jag har inget mer att tillägga.
.
Förutom kanske att jag på senare tid vill ligga med Soran Ismail.
Min nya idol.
Roligaste jag vet i dagsläget.
Han är nog för kort för mig men sådant kan ignoreras i horisontalläge.
.
Godnatt.
Puss
Advent
..eller i väntan på På Spåret, som man också skulle kunna säga.
Här sitter vi.
Jag har fått göra ganska många pudlar efter att ha betett mig lite brutalt mot F tidigare idag.
Han har varit svårflirtad men nu tror jag att han är något mer kär i mig än han var för några timmar sedan.
Jag har eventuellt nått neutralgränsen i alla fall.
Och det är inte fy skam ändå.
.
Det är så jävla mänskligt genomskinligt att jag blir desperat efter att få F:s bekräftelse när han hatar mig som mest.
Så gammalt och kvinnligt.
Han har för övrigt köpt en julskinka som han ska laga till och griljera.
.
Men man behöver ändå lite fredagsloving.
Speciellt om man ska tävla i På Spåret.
.
Hmm.
Har lekt skola med barnen.
Elvira längtar efter skolan något kopiöst.
.
Lev väl.
Kyssar och kärlek.
det ena med det andra
Heldag med barnen idag, som är lediga från dagis. Och F kommer inte hem förän sent, han är på julbord.
Stoj och lek men en trött mamma är väl en bra sammanfattning.
Så trött att jag naturligtvis slocknade till Lilla Sjöjungfrun förut, i 1,5 timma.
Det gjorde också Iris. Tyvär. Det kommer förmodligen innebära att hon inte kommer somna förrän tio om jag känner henne rätt.
Dygnsrytmen och rutiner kan vara värda att hållas på, för föräldrars mentala friskhet om inte annat.
.
Hmm.
För övrigt är jag glad som har mer än en man i mitt liv.
Exempelvis O.
Vi har bokat danskurs.
Så jävla roligt ska det bli.
Herre jävlar i min lilla låda vad vi ska bli grymma på Lindy Hop.
.
.
Ha det fint.
Jag tänker..
På hur det ibland kan göra lite ont om man måste torka sig extremt många gånger efter att man bajsat.
Nästan lite skavigt.
.
Och det får mig osökt att dra paraleller till hur det måste vara att som tjej ha tre olika penisar som i omgångar våldtar ens ändtarm tills det börjar blöda och den är uppfläkt som vid en förlossning.
Och sedan slidan.
.
Och det får mig att tänka på att det måste vara jävligt obehagligt att inte kunna gå under en lång tid, att inte kunna känna kisstrålen.
.
Det måste också vara jävligt jobbigt att, efter att man tagit modet att anmäla våldtäktsmännen och slutligen hamnar i rättegång, få sitta och svara på advokatens frågor angående antal tidigare sexpartners och hur mycket man hade druckit kvällen man blev våldtagen.
Jag tänker också på att det måste göra väldigt ont när männen blir friade för att det enligt domaren "inte kan uteslutas att skadorna i underlivet tillkom under frivilliga samlag och att det måste ses som en förmildrande omständighet för gärningsmannen att hon haft ett tidigare sexuellt förhållande med denne".
Jag blir rädd för det svenska rättssystemet och över att det fortfarande sitter en massa gubbiga manschauvinister och dömer utefter sin förkastliga kvinnosyn.
Jag spyr.
Läs boken " Flickan och skulden". Alla borde göra det.
